Södergrans dikter, E-bok - 8 Angebote vergleichen

Dikter [1916] är Edith Södergrans debutdiktsamling. Hennes allra mest citerade dikt, »Dagens svalnar I-IV« (» […] Du sökte en kvinna / och fann en själv - du är besviken.«), finns här, liksom »Vierge moderne«, med sin berömda inledningsrad: »Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.«. EDITH SÖDERGRAN [1892-1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. En av den svenska lyriska modernismens pionjärer inspiratör till poeter som Gunnar Björling och Elmer Diktonius. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism, har Södergrans dikt också en för svensk poesi ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från tyske filosofen Friedrich Nietzsche inte minst övermänniskoidealet.

Dikter av Edith Södergran. Edith Södergran hör till den svenskspråkiga lyriska modernismens viktigaste namn - om inte det allra viktigaste. Generation efter generation grips av Edith Södergrans livsöde. Hennes poesi fortsätter att tala direkt och intensivt till sina läsare. EDITH SÖDERGRAN [1892-1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism, rysk futurism och den tyske filosofen Friedrich Nietzsche har Södergrans dikt en ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från Nietzsche, inte minst då övermänniskoidealet.

Edith Södergran hör till den svenskspråkiga lyriska modernismens viktigaste namn - om inte det allra viktigaste. Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar, från debuten Dikter [1916], med de ofta citerade dikterna »Dagen svalnar I IV« (»Du sökte en kvinna /och fann en själ - du är besviken«) och »Vierge moderne« (»Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum«), till den postuma samlingen Landet som icke är [1925], med dikterna Södergran skrev dödssjuk i TBC. Här finns även de stora samlingarna Septemberlyran [1918], kontroversiell för sin tid med sin högstämda självhävdelse, ett manifest för kvinnans rätt att hävda frihet och med några av Södergrans mest berömda dikter (»Triumf att finnas till«, »Jungfruns död«, »Gryningen«och »Förhoppning«), och Rosenaltaret [1919], där den triumferade självkänslan dominerar genom inflytandet från filosofen Nietzsche. Generation efter generation grips av Edith Södergrans livsöde. Hennes poesi fortsätter att tala direkt och intensivt till sina läsare. EDITH SÖDERGRAN [1892-1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism, rysk futurism och den tyske filosofen Friedrich Nietzsche har Södergrans dikt en ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från Nietzsche, inte minst då övermänniskoidealet.

Edith Irene Södergran, född 4 april 1892, död 24 juni 1923, var en finlandssvensk poet. Edith Södergran var en av de första modernisterna inom svensk litteratur, påverkad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism. Vid 24 års ålder debuterade hon med diktsamlingen Dikter. Eftersom hon dog tidigt, vid endast 31 års ålder, hann hon inte uppleva den uppskattning och berömmelse hennes poesi senare vann runtom i världen. Hennes inflytande på efterkommande lyriker är stort och idag anses hon vara en av huvudpersonerna inom den svenska modernistiska lyriken. Hennes prägel på bildspråk, rytm och associativt fri stil är synlig långt in i samtida svensk lyrik och rocklyrik, till exempel hos Mare Kandre, Gunnar Harding, Eva Runefelt och Eva Dahlgren. Debutboken Dikter som utkom hösten 1916 väckte ingen större uppmärksamhet, även om en del kritiker var lätt förbryllade - redan här använder Södergran associativt fri vers och målar i utvalda detaljer i stället för genomförda landskap. Uttrycken för ett ungt, modernt kvinnligt medvetande i dikter som Dagen svalnar... och Vierge moderne var också något helt nytt i svenskspråkig lyrik. Efter oktoberrevolutionen 1917 var Ediths och moderns ekonomiska tillgångar plötsligt värdelösa, eftersom de placerats i ukrainska värdepapper, samtidigt som Karelska näset från våren 1918 blev en krigszon. I Petrograd (som Sankt Petersburg hette från 1914) sköts människor utan rättegång, och Södergran visste att en del av hennes skolkamrater hade flytt från staden. Poeten läste Friedrich Nietzsche och fann hos honom modet att stå emot en tidvis vidrig och förnedrande vardag. Hennes poetiska nyorientering med Septemberlyran mötte ingen större förståelse från publik och kritik - hon tog själv till orda i en beryktad insändare i Helsingforstidningen Dagens Press nyårsafton 1918 för att försöka klara upp en del av sina avsikter med de paradoxala visionerna i sin nya bok, men lyckades i stället provocera fram den första debatten om modernismens obegripliga poesi på svenska språket - en debatt som sedan skulle återkomma runt till exempel Birger Sjöberg, Peter Weiss och Erik Lindegren. Tidningsdebatten blev i Södergrans fall rätt omild - ingen av debattörerna tycks heller ha haft en aning om de villkor dikterna kommit till under: hungersnöd, lungsot, hot om att bli fördriven eller dödad om Raivola intogs av rödgardisterna[1] - men hon vann en vän och livsviktig allierad, den unga kritikern och författarinnan Hagar Olsson (1893-1978). Till Hagar, "systern" är en diktsvit i Rosenaltaret i tysthet dedicerad.[2] Med diktsamlingen Framtidens skugga - det första förslaget till titel var "Köttets mysterier" - kulminerar Södergrans manande visioner, och den närmast kosmiska glöden i dikterna talar om en förnyad värld efter de krig och katastrofer som nu härjar jorden - Raivola var som tidigare nämnt krigszon 1918 och även senare kunde Edith höra kanoneld från köksfönstret. Ordalagen kan föra tankarna till Walt Whitman, Sapfo och Jim Morrison när poeten ikläder sig rollen som spåkvinna, härförare eller helt enkelt den av Eros utvalda förmedlaren:

Edith Södergran (1892-1923) är en portalgestalt i modern svensk poesi och räknas till de mest banbrytande modernisterna även i ett internationellt perspektiv. Hennes trotsiga livskänsla och den lidelsefulla elden i dikterna fortsätter oupphörligt att fängsla nya generationer. Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar samt ett nyskrivet förord av författaren Eva Ström.Omslagsformgivare: Sara R. Acedo.

Edith Södergran (1892-1923) är en portalgestalt i modern svensk poesi och räknas till de mest banbrytande modernisterna även i ett internationellt perspektiv. Hennes trotsiga livskänsla och den lidelsefulla elden i dikterna fortsätter oupphörligt att fängsla nya generationer. Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar samt ett nyskrivet förord av författaren Eva Ström.Omslagsformgivare: Sara R. Acedo.

Den finlandssvenska poeten Edith Södergran (1892-1923) drabbades i tonåren av lungtuberkolos, vilket inverkade på hennes diktning. Den kretsar mycket kring döden men också livet. Hennes poesi hittar ständigt nya läsare i nya generationer. Här samlas verken Dikter (1916), Septemberlyran (1918), Rosenaltaret (1919), Brokiga iakttagelser (1919), Framtidens skugga (1920), Tankar om naturen (1922) och Landet som icke är (1923).

Beskrivning saknas.